Dagen före ul
Imorgon, om mindre än 24 timmar, är det dags att titta på Lucky! Jag är förväntansfull och panikslagen! Jag längtar efter visshet och att få se vårt mirakel, samtidigt som rädslan för att finna en tom fostersäck kommer mig till mötes som en stor lastbil och inte ser mig mitt på gatan! Jag försöker låta glädje och lycka vinna men det blir lite som med pojken som ropade varg! Vi har blivit överlyckliga och kastat oss in i glädjen två gånger i rad, och båda gångerna har det inte blivit som vi trott. Då är det så svårt att lyssna på att vi faktiskt väntar en liten bebis den här gången och tänka, fokusera på att det kommer gå bra. För hittills har det inte gjort det! Fyra och ett halvt år av ständiga besvikelser, man vänjer sig tyvärr! Men efter imorgon, när vi sett ett hjärta slå, då får inget stå i vägen! Då är det highway to happiness som gäller!
