1 Läs mer >>
Nu är jag då ruvare! Vi har bytt "namnet" på embryot från Liten#3 till Lucky. Peter som började, nu är jag också fast! :) Testdag är 6/6, svärfars födelsedag! 
 
Ruvdag 1: Extra svullen mage (har haft det sedan äggplocket). Annars mår jag toppen! Blev trött, men gick upp tidigt, fick på kvällen, men jag klippte lite gräs i värmen, så inte så konstigt!
 
Ruvdag 2: Fick mensvärk efter dammsugningen. Vilade, gick en promenad och kände då "ryckningar" i magen som vid förra missfallet. La mig ner och låg så till Peter kom hem. Jag tar inga risker! Vi fick brev från RMC igår. Tyvärr klarade sig inte de andra embryorna, så vi har nu ingen back up plan längre. Våra poäng är slut, och i och med det blir det nu inga fler IVF försök. Lucky är nu vårt sista hopp om en graviditet. Tar den så behövs ju inga fler, men visst ökade oron dramatiskt! Så Lucky: fastna, utvecklas, överlev!! 
 
Ruvdag 3: Åkte till stan och handlade lite växter och mat inför helgen. Tänkte att om jag var där 10 skulle jag nog missa köerna som blir runt lunch. Ack så fel jag hade! I övrigt är allt bra. Varm, trött (sov middag) och öm.
 
Ruvdag 4: Lugn dag idag! Äventyr i Moshult och lite mensvärk, men kan också vara tarmen där...
 
Ruvdag 5: Jag är så känslosam nu! Gråter av allt. Men kan ju vara oron med, och känslan av att vi aldrig kommer bli föräldrar! Brösten ömmar och livmodern påpekar sin existens! Så ingen skillnad mot när jag tog hormonerna alltså! :p 
 
Ruvdag 6: Jobbade idag men aktade mig noga för att lyfta något! Förutom att jag gråter mest hela tiden, även när jag skrattar (skrattar så jag får ont i magen och kan inte sluta), så är jag öm, trött, förstoppad (som med Liten#1) och blir extremt äklad av vissa lukter, så det är ju positivt! Men kan också vara psykiskt...inbillning... utom förstoppningen då ;)
 
Ruvdag 7: vaknade 4:30 och var kissnödig. Somnade om kl 6:00 och vaknade kl 12!! Handlade och planterade och blev kvitt magontet! Är kissnödig hela tiden! 10 dagar kvar till testdag!! Cyklade en runda på kvällen.
 
Ruvdag 8: vaknade vid 2:00 av mensvärk och fick direkt ångest för att jag cyklat! Kissade och det kändes bättre! Somnade 7:00 och vaknade 9:00. Sen har jag mest haft ont i magen av förstoppningen :/
 
Ruvdag 9: idag är ingen bra dag! Vaknade 2 nåt och kissade. Vaknade igen 5:00 av mensvärk, mest högra äggstocken och blev orolig att jag är överstimulerad. Eller att mensen var på gång. Peter bad mig lägga mig i hans famn så han kunde värma magen och jag lyckades somna om en timme. Vaknade igen och kände att jag var tvungen att röra på mig. Tittade på förlossningskliniken på TV medan jag stående vaggade från sida till sida. Vid 8 åt vi frukost och påväg ut till bilen för att hämta hunden vi ska passa i helgen fick jag stanna för jag trodde jag skulle kräkas! Vägen dit och Hem var Peter beredd att stanna. Brösten känns som att det blixtrar i dem! Nu ligger jag i sängen, är sugen på bacon (som igår) och mår allmänt illa. Kan ju vara pga förstoppningen, men trodde det hade lossnat nu! Vi pratade om att ringa KK och höra om det kunde vara överstimulering, men då mensvärken släppte väntar vi en dag till! Är det inte bättre imorgon ringer jag och hör vad de säger! Wish me luck!
 
Ruvdag 10: Det är bättre idag! Sov hela natten, med undantag för ett toabesök. Vaknade med lite värk som snabbt gick över. Idag har jag äntligen fått mina bacon! Mått illa nästan hela dagen och sov middag 3 timmar, det är jobbigt att röra sig men har gått två promenader! 7 dagar till testdag!
 
Ruvdag 11-14: mindre mensvärk, mer illamående, bättre mage, men känns som om en hård sköld under huden i magen.  Tre dagar kvar!
 
Ruvdag 15: världens illamående, mjuk mage, och sov middag som vanligt numer! Får gå upp två-tre gånger på natten och kissa (är inte det lite tidigt?). Plötsligt har en rädsla dykt upp också! Inte för ett negativt resultat, utan snarare för ett missfall! Drömmer om blod och klumpar och vaknar panikslaget! Minsta värk i magen stannar jag upp och väntar... Jag är nu ganska säker på ett plus på testdagen, men mer orolig för att klara mig till tidiga ultraljudet och att de då ska se ett liv! Vi orkar nog inte ett missfall till, och absolut inte ett ultraljud där de säger att lyset är tänt men invånaren flyttat. STANNA Lucky!!!!
 
 
 

Ruvning dag för dag

4 Läs mer >>
Igår ringde de från RMC och skrämde mig, men de ville bara ändra tiden och sa att allt var bra! Idag åkte vi så ner igen, jag var superkissnödig, för det ska man vara! Det underlättar återföringen! Väl där väntade den absolut bästa läkaren. Vi har inte träffat honom på ett år! De visade bild på vårt perfekta embryo och embryologen förklarade att det var roligt att det blivit ett så toppen embryo! För att slappna av försökte jag skoja med embryologen men hon var inte så pratsam :/ jag sa att det stuckit till de två senaste återföringarna, och Dr K sa att det inte ska kännas! Det stack till, jag sa till, han sa: det är inte möjligt, ändrade och så kändes det plötsligt inte längre! Hur skönt som helst!! Så nu ligger vår nya Liten i magen och det kommer vara 17 lååånga, pendlande, känslomässiga dygn tills testet! Visar det positivt kommer det följas av 36 oroliga veckor där vi ska njuta av varje dag!! Den här tror jag vi behåller ;)

Återföring

1 Läs mer >>
Det är lite av ett vakum nu när äggen är befruktade och befinner sig i ett värmeskåp i Malmö. Vi bara väntar hoppas och ber för att de överlever och utvecklas väl!
Jag har haft ont efter äggplocket! Väldigt ont! Har knappt kunnat gå... ni som träffade mig i helgen på Öland vet :) Jag tror två av blåsorna spruckit med, gjorde så sjuuukt ont vid två tillfällen i helgen! Nu är det mer bra än ont, så har stora förhoppningar på morgondagen! Hade det inte alls såhär efter vårt första äggplock! Kollar avundsjukt på andras bloggar där de inte haft ont... men jag är ju tydligen känslig :p Blir kanske så när man levt med smärta i 16 år och plötsligt bara får ta alvedon för smärtan.
 
Bloggar igen på tisdag ;)

Mittemellan-tid

3 Läs mer >>
Igår kl 4:30 gick vi upp för att ta tåget till Malmö. 9:00 blev vi inkallade och Peter fick lämna mig. Jag bytte om till de vackra sjukhuskläderna (haha) och fick svara på frågor, vägas, ta tabletter och kissa. Det kom in en kvinna och satte kanyl i armen och helt plötsligt skulle jag in! Peter hade inte kommit än och de lovade att han kom snart. Jag placerades på britsen, fick en sköterska som tog blodtryck, puls, satte EKG och gav mig första dosen av smärtstillande/lugnande/mot illamående. Huvudet tog sig en karusellomgång! Jag berättade att det gjorde ont sist och hon lovade att det skulle bli bättre denna gången. Ack så fel hon hade! Jag vill redan här säga att många som gör äggplocket känner ingenting! Så är du en av alla som ska göra äggplock så tro inte att det gör ont på alla! Jag har endometrios och får ont även av vanliga VUL (vaginala ultraljud). Nåväl, de gav lokalbedövning i livmodern och precis då hörde jag att "maken kommer nu" - "han är väldigt välkommen" och jag lugnade mig lite. Min vackra man satte sig vid min sida och strök mig över armen. Så vacker även i blå rock och hårnät <3
 
"Nu börjar vi" sa de och jag försökte slappna av... och världens smärta sköt upp från magen. De höjde genast smärtstillandet och det hjälpte inte ett dugg! Det jag minns nu är att de höjde och höjde och jag bara skrek, grymtade, grät. De bytte smärtstillande och jag hörde att de gett så mycket som de kunde. Läkaren som utförde plocket bad om en tunnare nål som skulle märkas mindre och sköterskan gav med någon annans tillåtelse lite till och sa att vi skulle prata om annat. Vi pratade om djuren, båten och morfar. Peter säger att jag pratade väldigt osammanhängande men att sköterskan bara fortsatte prata som om hon förstod allt! Jag minns inte ens Peter där just då. Bara smärta och sköterskans ansikte och envisheten jag kände att jag måste ligga still. Det fanns inget val! Läkaren sa att hon måste ta de sista stora med, och jag sa att jag ville det, jag skulle försöka ligga still! Det flög förbi ägg på tv-skärmen och mitt i allt tänkte jag "det måste vara fler än fem nu!" Och det var det! När de var klara hulkade jag gråtande och alla klappade och tröstade och sa hur duktig jag var, vilket jag faktiskt struntade i, jag var bara så lättad att det var över! Arm i arm med Peter och sköterskan gick vi till vår lilla brits och de sa att jag troligen skulle somna av alla läkemedel. Jag låg där en stund och pratade med Peter och när de kikade in om jag somnat sa jag att jag var hungrig! Så vi fick frukost och jag kände mig toppen, men med mensvärk. Inte snurrig alls!
Läkaren kom in och förklarade att de plockat 16 ägg! De vet ju inte hur många som var mogna eller om de kommer befruktas eller överleva, men det var ju fantastiskt! Jag fick veta att äggblåsorna nu är fyllda med blod och att äggstockarna kommer fortsätta vara svullna i ca 3 veckor. Jag måste äta mycket salt för att hindra överstimulering, så de inte blir förtunga och viker sig. Äggblåsorna kommer kanske kunna spricka och då kommer det göra ont men kommer inte vara farligt! Jag måste vila mycket de närmsta 3 veckorna. Inget bad, inget samliv. Sköterskan kom in och sa att hon var imponerad av 16 ägg när vi hade 5 sist, och att jag varit så stark som höll ut. Vet inte själv om jag var så stark, jag var mest envis och tänkte på vårt framtida barn! När jag kunnat kissa fick vi åka hem. Åt lunch och tog tåget hem igen, och väl hemma kom smärtan. 
 
Idag känner jag fortfarande inte när jag behöver gå på toa. Jag får gå lite då och då för säkerhets skull. Det gör ont, men under kontroll! Om en timme ska jag ringa och få veta hur befruktningen har gått och när vi ska ner för återföring! Spännande och lite skräckblandat! Vi behöver bara ett, men två vore fint så vi kan göra en FET till om vi måste. Vore bra med fler så de kan välja de absolut bästa, de som växer bäst!
 
Uppdatering följer ;)
 
Jag trodde jag log här, haha!! Detta är efteråt när jag skulle somna, men bara var hungrig!
 
Jag har nu fått veta att av de 16 var 6st mmogna och av dem blev 6 befruktade! 100% alltså :) Om de nu överlever blir det återföring på tisdag!! 
 
 

Äggplock

1 Läs mer >>
Igår, tisdagen 13/5, kl 22:30 tog jag ägglossningssprutan. Eller ja, 22:27 tog jag den. Fuskade lite! Orkade inte vänta :p
 
Det som händer nu är att de mogna äggen i min mage mognar klart och gör sig redo att släppa äggen 35 timmar efter att jag tagit injektionen. Då kommer det vara 15/5 kl 9:30 och jag ska ligga på britsen i operationssalen i Malmö och få en nål uppkörd mellan benen. Yey.... Så idag är det bara att sysselsätta sig så man inte oroar sig inför morgondagen. Imorgon ska jag vara nyduschad, fastande och avslappnad. De två första ska jag nog kunna fixa själv :)
 
Sprutan laddad och klar innan jag tog den. 250 IE. Dvs hela vätskan i behållaren.
 
Syns inget efteråt, man kan ana de röda prickarna från att jag tagit gonalen och darrat till tidigare.
 
Magen är lite svullen, men samtidigt ser den ju alltid ut sån av endometriosen och PCOn!
 
 
 

Ovitrelle - Ägglossni...

0 Läs mer >>
Idag är det ett år och fyra dagar sedan vi fick göra medicinsk abort för att avbryta graviditeten vi kallar Liten#1. Jag trodde jag skulle vara mer ledsen i fredags, men faktum är att när fredagen väl kom så hade jag inte en tanke på att det var ett år sedan. Det var ju ultraljud och promenad och bastu och grejer som hände och jag bara längtade till nästa återföring. Troligtvis för att fostret dog så tidigt, aborten skedde ju redan i vecka elva. Är mer drömmarna och förhoppningarna man sörjer, låter kanske konstigt, men vi hann ju inte känna av Liten#1 mer än symptom och mjölkstockning.
 
På torsdag är det äggplock! Jag bävar och längtar!
 
 

Liten #1

1 Läs mer >>
Vi har fått frågan från flera håll om hur många av mina äggblåsor som kommer plockas. Ni får förlåta oss för vår förvåning vid frågan. För oss är det självklart att alla äggblåsor som mognat plockas. Jag tänkte därför förklara lite mer ingående.
 
När en flicka föds har hon redan ungefär en miljon omogna ägg i äggstockarna. Ca 500 av dem kommer att mogna under hennes liv för att kunna bli befruktade. Efter mens börjar ett ägg mogna och äggblåsan det ligger i växer. Halvvägs i menscykeln (ca dag 14 efter första mensdagen) spricker blåsan och släpper ut ägget som färdas längs äggledaren. I äggledaren ska det mötas upp av spermier för att bli befruktat. Det tar två-fyra dagar för ägget att färdas ner i livmodern, men måste bli befruktat det första dygnet. Är ägget inte befruktat så försvinner det med mensen ca 14 dagar senare. Är det befruktat så försöker det fästa i livmoderväggen, man tror att ungefär var fjärde befruktat ägg faktiskt fastnar.
 
När man gör IVF tar man hormoner för att få flera äggblåsor att mogna. Man vill ha många äggblåsor för att kunna få många ägg. Man plockar alla mogna äggblåsor för om man lämnade några så är de "förlorade" (de lossnar ju, inte som att de sparas) samt att man vill ju få så många embryon som möjligt. Detta då alla äggblåsor innehåller inte ägg - alla ägg blir kanske inte befruktade även om de möter spermier/blir befruktade via ICSI (Där man för in en spermie direkt in i ägget med en nål, som de kommer göra med våra ägg/spermier) - alla befruktade ägg utvecklas inte korrekt - av de utvecklade embryorna vill man kunna välja det som utvecklats mest - av de embryor som är kvar ska de överleva några dagar till och sen frysas ner. Fler frysta embryon = fler möjligheter för att bli gravid eller om man i framtiden vill ha syskon. Embryon sparas i 5 år i frysen och vill man ha syskon får man betala det själv. Vi har redan bestämt att om vi lyckas bli gravida ska vi inte, jag betonar: INTE skaffa ett syskon. Detta har inte med kostnaden att göra utan det faktum att vi kämpat så för ett barn och inte känner att det är rätt mot vårt framtida barn att kämpa lika hårt för ett syskon. Visst finns det såååå många fördelar med syskon, men detta med att kämpa för barn kan bli en fix idé och är en riktig bergochdal-bana! Vi vill istället fokusera på den gåva vi fått!
 
Jag hoppas nu att jag lyckats förklara lite mer om äggen och att alla mogna äggblåsor plockas och varför.
 
 

Äggfakta

3 Läs mer >>
Idag 8:30 var det dags för follikelultraljud, dvs se om hormonerna haft någon effekt och det mognat några äggblåsor, de blåsor som ska innehålla ägg (alla innehåller inte ägg). Väl där berättade jag att det är tungt i magen och att jag vaknat i natt av att det gjort ont i äggstockarna när jag vänt mig! Då vänster känts mest gissade jag på mest i den, och vi hoppades på minst 8 stycken! När undersökningen började kom en sköterska in som skulle anteckna, och jag kände igen henne, men inte som arbetande i Växjö! Visade sig att hon var vår sköterska i Malmö Första IVFomgången! Hon kände igen mig :) I vilket fall: de som räknas av blåsorna ska vara minst 8mm i storlek, helst närmre 20mm för att kunna plockas. I höger hade jag 7 blåsor som var över 10mm. Den största 14mm. Så gick hon över till vänster... Trumvirvel... 10 blåsor!! Största 18mm! Hon sa att det inte varit konstigt att jag känt av dem! Hoppas nu det är ägg i mer än hälften!!! 
 
Just nu väntar jag på att de ska ringa från RMC och meddela hur vi går vidare. Gissar på högre dos och äggplock på onsdag, eller fortsätta och nytt ultraljud nästa vecka. Bara att vänta och se!! :)
 
Uppdatering
Efter ett ringde de! Det blir äggplock på torsdag! Samma dos som innan fram tills dess. Jag sa att det gjorde så ont sist så hon sa att hon skrev upp att jag ska få mer smärtstillande den här gången! Topp :D
 
 

Follikelultraljud

0 Läs mer >>
Info från bipacksedeln/FASS:
"Var särskilt försiktig med Gonal-f

Ovariellt hyperstimuleringssyndrom (OHSS)

Om du är kvinna, ökar detta läkemedel risken för utveckling av OHSS. Detta är när dina folliklar utvecklas för mycket och blir stora cystor. Om du får smärtor i nedre delen av buken, snabbt ökar i vikt, mår illa eller kräks eller om du får svårt att andas, ska du genast tala med din läkare som kanske ber dig att sluta använda detta läkemedel (se avsnitt 4).
Om du inte har ägglossning och om den rekommenderade dosen och administreringsschemat följs, är uppkomsten av OHSS mindre trolig. GONAL-f-behandling orsakar sällan uttalat OHSS, om inte medicinen som används för slutgiltig follikelmognad (innehållande humant koriongonadotropin, hCG) ges. Om du utvecklar OHSS kanske din läkare inte ger dig något hCG under denna behandlingscykel och du kanske blir tillsagd att inte ha sex eller att använda barriärpreventivmedel i minst fyra dagar.

Flerbördsgraviditet

När du använder GONAL-f finns det större risk för att du blir gravid med fler än ett barn samtidigt (”flerbördsgraviditet”, oftast tvillingar) än om du blir gravid på naturligt sätt. Flerbördsgraviditet kan medföra medicinska komplikationer för dig och dina barn. Du kan minska risken för flerbördsgraviditet genom att använda rättdos av GONAL-f vid rätt tidpunkter. När du genomgår assisterad befruktning har risken för flerbördsgraviditet samband med din ålder, kvaliteten på och antalet befruktade ägg eller embryon som placeras in hos dig.

Missfall

När du genomgår assisterad befruktning eller dina äggstockar stimuleras att producera ägg, löper du större risk att få missfall än den genomsnittliga kvinnan.

Problem med blodproppar (tromboemboliska händelser)

Om du tidigare eller nyligen har haft blodproppar i benen eller i lungorna, eller en hjärtinfarkt eller stroke, eller om någon i familjen har haft det, så kan risken öka för att dessa problem uppstår eller förvärras vid behandling med GONAL-f."

 Videolänk som är så rolig att se för jag gör/reagerar likadant när jag ska ta min injektion :)

 

 

Gonal-f

2 Läs mer >>
Börjar idag - 2/5 2014 - med injektionerna som ska få mina äggblåsor att mogna. Det är skrämmande. Är ju inte alvedon liksom! Länk: Att ta sprutan
 
Dag 1: 
Lite efter 20 ikväll satte jag mig i köket med pennan och nålarna och monterade, läste på, tvättade stället på magen och ställde in rätt dos... sen satt jag där med ångest och nålen 2cm från huden. Efter fem minuter ropade jag på Peter, han kom och peppade mig och pratade om att vi kunde äta tårta efteråt för att fira och att det ju inte gjort ont förra omgången, och att jag var duktig. Tre minuter senare bara gjorde jag det! Det värsta, näst efter att sticka, är att räkna till 10 efter att man fått hela dosen och innan man drar ut nålen. Jag börjar skaka och det gör lite ont. Räknade väldigt fort mellan 6 och 10 :) Nu är det 24 timmar till nästa prövning!
 
Dag 2:
Idag var det cykelfest i byn! Vi hade efterrätten kl 20:00 och när vi skulle vidare kom jag på att jag skulle tagit min spruta. Så med gästerna i hallen ställde jag mig vid köksbordet och bara tog den! Inget att orda om :) fick dock ett blåmärke där så jag kom nog åt någon litet kärl... Jättetrött tidigt men höll mig vaken till 1:00 ;)
 
Dag 3:
Allt snurrar idag, och då var jag ändå nykter igår!  Fruktansvärd huvudvärk när jag vaknade och sen karusellyrsel resten av dagen. Sprutan gick smidigt.
 
Dag 4: Fjärde gången jag skriver samma inlägg för datorn krånglar!! Bättre idag! Vänster äggstock gör sig påmind om sin existens, vilket är toppen då den producerar minst äggblåsor vanligtvis och är cystfri! Jag har snubblat över info om att man inte ska ta gonal f om man har cystor i äggstockarna. Detta gör mig nojig!Men de läser väl jornalen hoppas man? Så här går jag och oroar mig för att äggstocken med cystor ska bli överstimulerad/ för tung och vika sig. Men då ska jag få ont i magen och andnöd så jag får väl lugna mig lite! Börjar höger göra ont, mer än vanligt, får jag väl ringa dem! Fem dagar till Ultraljud!! :) Bästa sticket hittills idag :D
 
Dag 5: Idag åker jag och hälsar på syster yster och några vänner i huvudstaden! Väskan är full av en kylväska och frysklampar för att hålla medicinerna kylda! Hoppas de klarar sig till kvällen! Bokade fel igår vilket gav ångest. 150:- jag aldrig kommer se igen. Men nu har jag biljett till rätt dag och om någon vill mellan Alvesta och Stockholm nästa tisdag så har jag en biljett över!! Uppdaterad: de var fortfarande kylda på kvällen!! :) stack och det gjorde jätteont, så fick sticka om. Måste träffat nåt :/
 
Dag 6: lämnade Stockholm vid 13:21 och kom hem till en trerättersmiddag som maken fixat! Lyx! Tog det sista av sprutan så imorgon gäller det att hämta den nya som jag reserverat! Var nervös att sticka då det ju gjorde ont först igår, men nu kändes det inte igen :)
 
Dag 7: Idag är det tungt i magen! Känns som att jag har två kulpåsar med glaskulor i på var sida om livmodern. Är lite orolig att de är förmånga, men är ju ultraljud imorgon! Då får vi veta!!
 
Dag 8: Ultraljudet var idag, se enskilt inlägg :) Sprutan på kvällen sved.... märker att huden blivit lite irriterad av nålarna fast jag spritt ut sticken över nedre delen av magen. Tungt i magen idag med, var på promenad med kvinnorna i byn och grillade och bastade. Frågade sköterskan som ringde mig innan på dagen om jag kunde basta och det var inga problem! Bäst att fråga!
 
Dag 9: Nu är det nedräkning på sprutorna! Sista tar jag på måndag! Mindre tungt i magen idag, men jag kanske har vant mig? Sprutan sved idag med, men inte som igår!
 
Dag 10: Näst sista gonal-sprutan idag! Jippie!! 
 
Dag 11: Sista sprutan tagen! Kändes inte alls! Imorgon är det bara Ovitriellsprutan. Äggstockarna har börjat göra ont igen och brösten är ömma som när jag var gravid med Liten#1 och läckte massa mjölk! Det är rätt märkligt egentligen, är ett år sedan men jag förknippar ändå känslan i brösten med att de läcker och känner automatiskt efter om det är blött på tröjan.

"Dagbok Gonal-F"