2 Läs mer >>
17 oktober:
Blodsocker 4,9, blodvärde 100 (dvs järnbrist), vikt +0,3kg från grundvikt, Luckys hjärtslag 152bpm, växt bra! Nytt möte i november.
 
10 November
Vikt +2kg från grundvikt. Blodtryck 110/75, Luckys hjärtslag 147bpm, livmodern 27cm. (lite större än medel). Nytt möte dagen efter ultraljudet (26/11) Pratade oro och amning.
 
26 November
Vikt samma som förra mötet, blodvärde 100 (järntabletterna har inte hjälpt), livmodern växer och Lucky sparkade så mycket att hjärtslagen var svårt att mäta. Pratade mående efter förlossningen, babyblues. Nytt möte 29/12
 
29 december
vikt +1kg sedan förra mötet, 3 kg totalt i graviduppgång, alldeles lagom med min grundvikt tyckte BM, blodvärde 101, fortfarande inte vänt alltså, livmodern har växt rejält och hjärtslagen var som brukligt! Lucky ligger med huvudet ner, tittandes till mitt höger, men är ruckbar. Vi pratade mest om babyboomen i länet, sjukhusavtal och förtidigt födda!
 
14/1
Samma vikt som förra mötet, magen har växt dock :) fortfarande järnbrist och nu verkade hon mer orolig. Luckys hjärtslag 138 bpm och nästan helt fixerad! Kommer inte vända på sig :) Vi pratade om förlossning och mensvärk vid endo. Nytt möte om två veckor
 
28/1
samma vikt som senaste gångerna, magen har växt och följer kurvan, järnet uppe på 111 så nu händer äntligen nåt med det! Luckys hjärtslag 143bpm, BM sa att det kan bli snart, även om de aldrig kan veta. Inom en månad är ju snart! :) sa att vi ska till Öland i helgen och hon sa att då blir det Kalmar BB, haha! :) nytt möte om två veckor
 
11 februari
Samma vikt som sist, magen har växt 1 cm, inget järn eller socker kollat, men urinet. Hjärtslagen 140bpm, nämnde att mina flytningar var vattniga och hon bad mig ringa förlossningen för att kolla. Nytt möte nästa onsdag. Se förlossningsmöte i annat inlägg

MVC möten

0 Läs mer >>
Idag har vi varit på föräldrarstöd. Det var föreläsning i två timmar om förlossning. Totalt var vi 52 personer med 27 magar i varierande storlek. Vi var varken yngst eller äldst. Vad lärde vi oss då idag? Ingenting. Absolut ingenting var nytt för oss, men vi pratade om det sen att vi har ju förberett oss på det här i fem år och pratat med vänner som fött och kanske är vi därför mer pålästa än förväntat. 
 
Nästa vecka ska vi på de andra två föreläsningarna. Vår barnmorska sa att även om vi redan har koll på saker så kan det vara bra att gå för att kunna ställa frågor eller för att vänja psyket vid att det faktiskt är en bebis på gång, och vi tänker ju gå, även om idag inte gav något som sagt.
 
I natt var en pina. Sov hyfsat till tre, då vaknade jag som om den varit åtta och var redo att fånga dagen. Lucky körde sitt race i magen, och jag försökte somna om. Kl 4:30 gick jag och la mig igen efter att ha varit uppe och ätit och tittat på TV en stund. Somnade då och vaknade 6:15 utvilad. Det kände jag mig inte resten av dagen!
 
 

Föräldrastöd 1

3 Läs mer >>
I helgen så lugnade en gravid vän mig via sms och igår ringde jag min nya barnmorska för att fråga om hur farliga lyft är för Lucky egentligen. En sån himla go barnmorska! Jag presenterar mig bara med förnamn och hon är genast glad att jag ringde för då kunde vi stämma av tiden i oktober osv. Hon visste alltså vem jag var bara genom förnamnet! Tack och lov för småortsbarnmorskor! Så glad att vi bytte! Hon sa att lyft nu inte var farligt alls, bara att jobba vidare, och efter det har det faktiskt gjort mindre ont än innan, tänk vad rädsla kan göra!
 
Igår när jag spelade datorspel så kände jag plötsligt en spark, eller vad det var! Det var i alla fall helt klart Lucky! Aldrig känt nåt liknande, men var plötsligt helt säker. Det var som att Lucky ville säga: "Mamma, jag lever!" Har känt av henom en gång till idag, men inte lika tydligt. Det gör absolut inget! Nu är jag ju lugnad! Älskade Lucky-skrutt!
 
 

Slut på oro!

3 Läs mer >>
Spända åkte vi i onsdags till mödravården igen för att träffa den barnmorska som ska följa vår graviditet. Så spända så vi glömde alla pappren vi skulle lämna in! Jag hade bra resultat på alla tester men hade gått upp 0,5 kilo på två veckor... Men samtidigt blir det 0,75 kilo sedan jag blev gravid och då är det inte så farligt :) (och så var jag kissnödig, bara det) :)
 
Sen träffade vi barnmorskan och därifrån gick allt utför! Hon påstod att vi inte alls var 10+4 då utan 8+6. Vi ifrågasatte detta då vi gjort ultraljud och överläkaren som är expert på detta satt graviditeten två veckor längre fram! "Nu är det jag som beräknar här på min snurra" (en sån i papper) "och den visar på 8+4!" Dessutom frågade hon bara ifrån det blå om frågor som INTE har något med graviditeten att göra, saker jag vill lämna bakom mig, som står i min journal och som fick mig att gråta hulkande i ca 20 minuter. Tack och lov att Peter var med och var ett stöd och hjälpte till att säga ifrån.
 
Sedan när jag lugnat mig frågade hon om KUB och vi sa att vi ville det och hon sa att man måste läsa på innan man bestämmer sig, vi sa att vi gjort detta och beslutat att ta KUB. Då säger männsikan att det inte finns några tider kvar! Inte förens barnet är förstort! De kan ju inte erbjuda något och sen inte genomföra det?! Hon erbjöd istället att vi skulle få lyssna på hjärtljuden en extra gång... jo, men det var ju en tröst! Suck... Hon meddelade också att hon skulle ringa dagen därpå och be oss om "de faktiska datumen" för IVFen då hon ansåg att inget stämde. Väl hemma visade sig det att det visst stämde! När hon ringde dagen därpå satt vi i segelbåten, hon berättade att det faktiskt blivit en ultraljudstid ledig "i lagom tid", men bara om man räknar efter hennes tidräkning (som är fel två veckor mot var alla andra sagt). Jag envisades med att jag visst var då 10+5, för att läkarna sagt det som undersökt mig, Lucky var 8 mm lång den 19 juni och då beräknades jag 6+4 dagar gången! Hon sa åter igen "Nu är det jag som beräknar!" och sen sa hon att vid ultraljudet fick vi allt se om hon eller jag hade rätt! Att hon bara vågar! Är inte bara jag, utan läkaren i Malmö, den andra barnmorskan i Växjö, deras egna hemsida samt att de vänner som blev gravida samtidigt som jag är beräknade lika långt! Är ju BARA hon som säger något annat! Jag avslutade samtalet genom att säga att vi vill byta barnmorska, hon sa att hon fixade det och vi ska istället få hamna i Rottne. Nu hoppas vi på en mer ödmjuk och inlyssnande barnmorska! Annars byter vi till privat, eller län, eller skiter i det...nä, mödravård vill jag ha, men någon lösning ska vi nog hitta! Så testtagning nästa vecka, ultraljud 7/8 och nästa MVCbesök är 24 oktober. Får väl se om det ändras när de ser att hon har fel och jag har rätt! Riktigt längtar tills det ögonblicket :)
 
 

MVC möte två

0 Läs mer >>
I onsdags var vi på MVC för första gången. Vi var inte säkra på om vi var på rätt våning eller i rätt avdelning för det står special mödravård, men det var rätt! Vi fick information vi redan visste, svara på frågor som redan står i journalerna och lite ny information. Hon envisades med att vilja veta när min senaste mens varit. Vi förklarade gång på gång att man kan inte räkna efter det för jag tog injektioner under längre tid än vad det hade gått naturligt! Tillslut gav hon sig och gick på de datum vi gav henne från ultraljudet. Hon kom fram till samma datum som både vi och överläkaren i Malmö kommit fram till: 8 februari. Vi vet sa vi och hon såg leende på oss och frågade om vi hade en app som räknat ut det, nej sa vi, läkaren sa det! Suck... De måste ju liksom ha fler IVFpatienter?
 
Något jag störde mig på annars var att hon bara pratade till mig. I Malmö har de hela tiden inkluderat Peter och fått oss att känna oss som ett par istället för att bara jag ska bli gravid. Visst, det är jag som är gravid, men han är ju pappan! Åtminstone titta på honom ibland! Inför nästa möte står det att partnern gärna får följa med, Peter ser det som självklart att han ska med. Vi väntar barn tillsammans - ska ha barn tillsammans - 50% av Luckys gener är från honom. Självklart ska han följa med även på den här resan! 
 
Hon berättade att vi kommer att få någon mer extrakontroll än en spontan graviditet, då just IVFgraviditeter är känsligare. Att jobba som personlig assistent skulle inte vara något problem sålänge jag vilade efter eventuella lyft. Får ta upp det med familjen jag jobbar i! Annars gjorde jag allt rätt såhär långt och hade bara gått upp 0,3 kg sedan äggplocket. :)
 
 
 

Första MVC besöket

1 Läs mer >>
I måndags ringde jag MVC för första gången. Egentligen ska jag gå mycket nämre än dit jag ringde - Växjö - men Rottne har stängt över sommaren och jag ville inte vänta. Hon frågade om vi var intresserade av ett KUB-test och jag sa att jag skulle prata med min man om det. Efter att ha läst på så har vi kommit fram till att vi inte känner att det spelar någon roll om vi ligger i riskzon eller inte, vi kommer självklart älska det barn som kommer och ta det för vad det är, men vi vill gärna se Lucky igen och då vi får se hjärtat redan runt v 11-14 igen om vi går med på KUB så kommer vi tacka ja! Om inte annat för att lugna oss att allt fortfarande är bra!
 
I övrigt mår jag varannan dag bra och varannan dag skit! I måndags kräktes jag, men har klarat mig efter det! Vi har i midsommar visat upp bilden på Lucky och alla tittar, vänder den upp och ner och när vi pekar säger de: "Jaha! Man är inte van att se dem så tidigt!" (Jag vet att många just nu läser igenkännande) Bilden sitter nu inramad på vår fotovägg, mitt bland alla andra familjemedlemmar! 
 
 

Första MVCkontakten