langtantillliten.blogg.se

Det händer ofta att vi får goda råd från familj, vänner, bekanta och ja, till och med främlingar. Det är med all välvilja i världen och vi hade gjort precis likadant. Men faktum är att i vår situation vill man inte ha goda råd. Jag skriver "man" för ingen av mina ofrivilligt barnlösa bekanta vill heller ha det. Vi vill bara bli bekräftade, få en kram, ha någon som lyssnar. Tänker ändå tacka för alla goda råd, och räkna upp dem och bemöta dem, så kan jag hänvisa hit sen ;)

 

Detta skulle jag vilja påstå är omöjligt! Har man väl börjat förstå att det är något fel är det som att hela universum vill påpeka detta för en. Det är barn, gravida, vagnar överallt. Alla butiker tycks sälja mammakläder, leksaker, babysaker osv. På TV blir alla gravida hipp som happ, gradiviteten går smärtfritt och friska barn föds, och mellan programen går reklamer om blöjor och barnkläder och sajter för nyblivna föräldrar. Ja, till och med tvål och mat som barnen ska gilla. Det går inte att tänka bort! 

 

Dessutom i vårt fall: Vi KAN INTE bli gravida naturligt. Det vet vi för våra läkare och gynekologer har vänt ut och in på oss och tagit vad som känns som litervis med blod. Om våra läkare menar att vi inte kan få barn naturligt så ändras inte det för att vi slappnar av! Jag har fortfarande ingen ägglossning, äggen kan fortfarande inte ta sig igenom mina igenväxta äggledare och de kan fortfarande inte bli befruktade. Och även rådet "men om ni väl fått ett barn via IVF kan ni säkert få ett syskon naturligt sen". Läs ovanstående. Plus att vi är inte intresserade av ev syskon. Vi vill ha barn. Ett barn räcker, drömmen var två, kanske tre, nu blir det förhoppningsvis, om allt vill sig väl, om min kropp orkar, och om embryoet överlever, bara ett. Ett fantastiskt mirakel! 

 

Ja, absolut! Men nej, man kan inte alltid det! Adoptionsprocessen är i många steg, ganska dyrt och långt. Det är inte som att man en dag tänker, NU adopterar vi, och nästa dag kommer ett barn hem i brevlådan. Och så ska det inte vara heller! Barnet har blivit lämnat en gång och ska inte behöva utsättas för fler trauman!! 

 

Jo, vi har tänkt på fosterbarn! Men inte just nu. Just nu går vi igenom IVF, och den lilla kraft vi har över räcker bara till jobb och övrigt. Ska vi söka om att bli fosterfamilj så vill vi ha kraft att lägga energi på dem som behöver det - fosterbarnen. De kommer inte till en fosterfamilj för att bo i ett hus med två vuxna som genomlever en emotionell bergochdal bana. För jo, även om vi utåt verkar vara i vila mellan IVFerna så är bergochdal banan lika aktiv mellan försöken som under dem.